Politruk

Politruk

Om Politruk

Efter att hamnat på stol #40 i Vänersborgs KF ser jag ett behov att öppna upp en kanal där jag kan ge mina åsikter och idéer om vad som händer i Vänersborgskommun, politiskt sett.
Även om jag tillhör (V) kommer jag att ge så torra och opålitlig... opolitiska kommentarer jag kan.

Lögnerna om Ukraina

PolitikPosted by Magnus Kesselmark Wed, March 14, 2018 11:36:22
"Nu hårdnar tonen mellan Ryssland och väst. Putins Ryssland har ockuperat Krim och i praktiken är det Ryssland som bedriver kriget i östra Ukraina. Det rustas upp, tonen höjs och militärer övar. Det är en trist och farlig utveckling. Det är ingen tvekan om att den ryska regimen har huvudansvaret för att Ukraina slits sönder. Det vore naturligt om Ukraina hade nära band och goda förbindelser med både väst och Ryssland. Ingen har skadat den tanken mer än Putin."


Så skrev en ledande svensk politiker 2015. Att allt det här är lögner borde kanske fått samme person att göra ett nytt inlägg i samhällsdebatten och dementera och korrigera sina lögner som ligger helt i den linje som Washingtons hökar och NATO stakat ut.
Att gå på den linjen är farligt och leder ingen vart för Ukrainas två kriser.

Jag har precis läst ut Rckard Sakwas Frontlinje Ukraina, en bok som baseras på mer eller mindra officiellt faktamaterial, skilt från de lögner, halvlögner, myter och propagandistiska slagord som högerkrafter har vräkt ur sig för att demonisera Ryssland.

För att kort berätta vad Sakwa redogör för kan först och främst nämnas att krisen i Ukraina startade i Ukraina av ukrainarna själva. Den har sin grund i det socialistiska Sovjetunionens kollaps och efterföljande inrikespolitik och kaos i Ukraina där nationalistiska grupper strävat efter att göra landet till en centralstyrd nationalistisk stat där olika etniska minoriteter skulle få sina rättigheter och möjligt kringskurna. Bland annat skulle ryska språket inte längre få användas som officiellt språk.

De oroligheter landet såg, när landets president, Janukovitj, störtades i en statskupp och protesterna på Maidan (stora torget i Kiev) urartade till massaker var alla initierade av ukrainska och nationalistiska krafter och utan stöd utifrån, förutom moraliskt stöd från Väst (NATO, EU och USA).
Janukovitj var, visar Sakwa, ingen rysk marionett utan tvärtom, Putin ogillade Janukovitj en av många oligarker som strävat efter makt och möjligheter att göra sig en förmögenhet i krisens Ukraina. Putin säger att han har ett större utbyte med Julija Tymosjenko än Janukovitj.

Att Krim valde Ryssland är med Maidanmassakern inget som förvånade. De nationalistiska krafterna visade ingen förståelse för de etniska minoriteterna i landet. Dessutom hade möjligheten för krimborna att välja Ryssland öppnats sedan bland annat Ukraina lämnat luckor i sin konstitution och inte följt avtal. Att Krim historisk alltid varit en del i Ryssland och Stalins bödel, Chrustjev, lät Ukrainas socialistiska rådsrepublik administrera halvön för att visa att landet och dess ukrainska befolkning var förlåtet för att det slutit upp bakom Hitler och nazismen under andra världskriget, är lätt och ganska bekvämt att glömma.
Det är dessutom märkligt att ignorera befolkningens höga önskan men i andra fall gladeligt gå med på etniska gruppers krav på att få avknoppas och bli en självständig stat (Kosovo).

Vi glömmer i sammanhanget bort massakern i Odessa och Mariupol och tar "Rysslands invasion" i sydöst som ett alibi för att låta en dåligt utrusta ukrainsk armé förstärkt av oligarkernas privatarméer, utländska frikårer där det ingick fascister och nazister, begå skändligheter mot civilbefolkningen i området.
Richard Sakwa visar att det inte finns några som helst bevis, utom av Washingtonhökarna fabricerade, att reguljära ryska trupper deltagit i konflikten. Tvärtom visste Putin att det skulle vara ett högt spel att ge sig in i området och han vägrade till separatisternas stora irritation och besvikelse att förse dem med vapen och förnödenheter.
Lägg därtill att de "ryskvänliga separatisterna" på inte sätt ville ansluta landsdelen till Ryssland utan ville att etniska grupper fick samma status som ukrainare. Förutom erfarenheterna från Odessa, där landets korrupta regim visade att man inte lade några fingrar emellan när nationalister ville rensa landet, såg man kanske också hur de ryska minoriterna i baltstaterna särbehandlades.

Frontlinje Ukraina visar tydligt hur retoriken från Väst låst konflikten till en, som författaren skriver "kall fred". Kraven som Ryssland har att uppfylla kan Putin inte tillfredställa eftersom Ryssland inte är inblandad på det sätt NATO & Co hävdar. Tvärtom är Putins Ryssland bara delvis en del av problemet (historiskt, ekonomiskt, kulturellt) men också en stor del av lösningen. Putin har gång efter annan fört fram förslag på lösningar och på samtal som skulle bringa fred och stabilitet men Väst har vägrat eftersom alla sådan förslag skulle leda till att NATOs och USAs inflytande skulle minska i Ukraina.

Mannen på gatan kommer alltid, dels av ett medfött rysshat, dels för lögner från media och från, vad man borde kräva, progressiva politiker (se ovan) att vi fick höra sanningen, att inte statlig media tågar med i västvärldens fackeltåg likt de ukrainska nationalisterna tågade för att fira sin store hjälte nazisten Stepan Bandera.